Bromskretsar för asynkronmotorer
Efter frånkoppling från elnätet fortsätter elmotorn att röra sig. I detta fall används kinetisk energi för att övervinna alla typer av motstånd mot rörelse. Därför blir hastigheten på elmotorn efter en tidsperiod, under vilken all kinetisk energi kommer att förbrukas, lika med noll.
Ett sådant stopp av elmotorn i frigående tröghet... Många elmotorer, som arbetar kontinuerligt eller med betydande belastningar, stoppas av frigång.
I de fall friflödestiden är betydande och påverkar driften av elmotorn (drift med frekventa starter), en artificiell metod att omvandla den kinetiska energin som lagras i det rörliga systemet, s.k. stoppar.
Alla metoder för att stoppa elmotorer kan delas in i två huvudtyper: mekaniska och elektriska.
Vid mekanisk bromsning omvandlas kinetisk energi till värmeenergi, på grund av vilken friktionen och intilliggande delar av den mekaniska bromsen värms upp.
Vid elektrisk bromsning omvandlas kinetisk energi till elektrisk energi och, beroende på bromsmetoden, släpps motorn antingen ut till nätet eller omvandlas till termisk energi, som används för att värma motorlindningarna och reostaterna.
Sådana bromssystem anses vara de mest perfekta, där de mekaniska spänningarna i elementen i elmotorn är försumbara.
Dynamiska bromskretsar för asynkronmotorer
För vridmomentkontroll vid dynamisk inbromsning fasrotor induktionsmotor enligt programmet med tidsinställning används noderna i våra kretsar fig. 1, varav ordningen stris. 1, och i närvaro av ett DC-nät, och diagrammet i fig. 1, b — i dess frånvaro.
Bromsmotstånden i rotorn är startmotstånd R1, vars aktivering i det dynamiska bromsläget utförs genom att stänga av accelerationskontaktorerna som visas i noderna för de aktuella kretsarna, villkorligt i form av en kontaktor KM3, avstängningskommandot ges av blockeringskontakten för Line kontaktor KM1.
Ris. 1 Styrkretsar för dynamisk bromsning av induktionsmotorer med lindade rotorer med tidsjustering i närvaro och frånvaro av ett permanent nätverk
Det ekvivalenta värdet av likströmmen i statorlindningen under stillastående tillhandahålls i kretsen i fig. 1, och ett ytterligare motstånd R2, och i kretsen i fig. 1.b genom ett lämpligt val av transformatorns T transformationskoefficient.
KM2-bromskontaktorn kan väljas för antingen likström eller växelström, beroende på erforderligt antal starter per timme och användning av startutrustning.
Den givna fig.1 styrkretsar kan användas för att styra det dynamiska bromsläget asynkron motor för ekorrburrotor… För detta används vanligtvis en transformator- och likriktarkrets, som visas i diagrammet. 1, b.
Bromskretsar av motsatta asynkronmotorer
Vid reglering av bromsmoment genom att motsätta en varvtalsreglerad ekorrotorinduktionsmotor, visar kretsschemat i fig. 2.
Som ett anti-switchrelä används det hastighetskontrollrelä SR monterad motor. Reläet är inställt på ett spänningsfall som motsvarar en hastighet nära noll och lika med (0,1 - 0,2) ωmouth
Kedjan används för att stoppa motorn med motsatt bromsning i reversibla (fig. 2, a) och i irreversibla (fig. 2, b) kretsar. SR-kommandot används för att stänga av kontaktorerna KM2 eller KMZ och KM4, som kopplar bort statorlindningen från nätspänningen vid motorhastighet nära noll. Omvänt används inte SR-kommandon.
Ris. 2 noder av bromsstyrkretsen genom att motsätta en vevad öppen rotor induktionsmotor med bromshastighetsreglering i reversibla och icke-reversibla kretsar
Styrblocket för en enstegs motkopplad stoppläge induktionsmotor med lindad rotor bestående av R1 och R2 visas i fig. 3. Antiswitchande styrrelä KV, som används t.ex. spänningsrelä DC typ REV301, som är ansluten till rotorns två faser genom en likriktare V. Reläet anpassar sig efter spänningsfallet.
Ett extra motstånd R3 används ofta för att ställa in KV-reläet.Kretsen används huvudsakligen vid blodtrycksomkastning med styrkretsen som visas i fig. 3, a, men kan även användas vid bromsning i en irreversibel styrkrets visad i fig. 3, b.
Vid start av motorn slås inte omkopplingsantireläet KV på, och omkopplingssteget för rotormotståndet R1 matas ut omedelbart efter att startstyrningskommandot ges.

Ris. 3. Noder av styrkretsar för bromsning av motstående induktionsmotorer med lindade rotorer med hastighetsreglering under backning och bromsning
I omvänt läge, efter att ha gett ett kommando att backa (fig. 3, a) eller stoppa (fig. 3, b), ökar slirningen av elmotorn och KV-reläet slås på.
KV-reläet stänger av kontaktorerna KM4 och KM5 och introducerar därmed impedansen Rl + R2 i motorrotorn.
Vid slutet av bromsprocessen vid en induktionsmotorhastighet nära noll och cirka 10 — 20 % av den inställda initiala hastigheten ωln = (0,1 — 0,2) ωset, stängs KV-reläet av, vilket ger ett stegavstängningskommando till flöde R1 med kontaktor KM4 och för att vända elmotorn i en reversibel krets eller kommando att stoppa elmotorn i en irreversibel krets.
I ovanstående scheman kan en styrkontroll och andra anordningar användas som en styranordning.
Mekaniska bromsar för induktionsmotorer
Vid stopp av asynkronmotorer, samt för att hålla rörelsen eller lyftmekanismen, till exempel i industriella kraninstallationer, anbringas mekanisk bromsning i stillastående tillstånd med motorn avstängd. Den tillhandahålls av en elektromagnetisk sko eller andra bromsar med trefas elektromagnet växelström som vid tillslag släpper bromsen. Bromssolenoiden YB slås på och av tillsammans med motorn (Fig. 4, a).
Spänningen till bromssolenoiden YB kan tillföras från bromskontaktorn KM2, om det är nödvändigt att stänga av bromsen inte samtidigt med motorn, utan med en viss tidsfördröjning, till exempel efter slutet av den elektriska bromsen (Fig. . 4 , b)
Ger tidsfördröjning tidsrelä KT får ett kommando att starta tiden, vanligtvis när kontaktorn på linjen KM1 är avstängd (Fig. 4, c).
Ris. 4. Noder av kretsar som utför mekanisk bromsning av asynkronmotorer
I asynkrona elektriska drivningar används även elektromagnetiska likströmsbromsar vid styrning av en elmotor från ett likströmsnät.
Kondensatorbromskretsar för asynkronmotorer
Används även för att stoppa AM med en ekorrburrotor kondensatorbromsning självupphetsad. Den tillhandahålls av kondensatorer C1 - C3 anslutna till statorlindningen. Kondensatorer är anslutna enligt stjärnschemat (fig. 5, a) eller triangel (fig. 5, b).
Ris. 5. Noder av kretsar som utför kondensatorbromsning av asynkronmotorer