Automatisering av ventilationssystem

För att tillhandahålla de nödvändiga förutsättningarna för korrekt rörelse av luft i lokalerna, för att skapa pålitliga ventilations- och luftkonditioneringssystem, för att minska behovet av servicepersonal, samt för att spara energi och bevara kyla och värme, tillgriper de användning av automatiserade luftkonditionerings- och ventilationssystem, som bland annat innefattar automatisk avstängning och aktivering av utrustning i nödsituationer.

För att det automatiserade systemet ska fungera korrekt och mest ekonomiskt placeras styrenheter på skivorna för att övervaka huvudparametrarna. På enskilda noder, för att kunna spåra arbetet med enskilda element, installeras lokala styrenheter för övervakning av mellanliggande indikatorer.

Automatiseringen av registreringsanordningar möjliggör registrering och analys av den aktuella driften av ventilationsutrustningen, och signalanordningar utformade för att förhindra störningar av den tekniska processen och, som ett resultat, produktdefekter, används för att snabbt eliminera farliga avvikelser.

Ventilations- och luftkonditioneringssystemets indikatorer installeras både i tillförselventilationssystemet och i kombinerade system med luftvärme, såväl som i luftkonditioneringssystem. Det är viktigt att kontrollera lufttemperaturen tillsammans med kontroll av kylvätskeparametrarna.

När det gäller luftkonditionering specifikt är det viktigt att övervaka både luftfuktighet, varm- och kallvattentemperatur och tryck för att korrekt reglera driften av pumparna som levererar vatten till bevattningskammaren.

Beroende på hur noggrann regleringen av de stödda parametrarna ska vara, på syftet med systemet, på ekonomisk och teknisk genomförbarhet, väljs en positionell, proportionell eller proportionellt integrerad metod för att styra det automatiserade systemet. Och beroende på vilken typ av energi som används för att säkerställa driften av systemet, kan styrsystemet vara elektriskt eller pneumatiskt.

Om företaget inte har ett tryckluftsnätverk eller dess installation är ekonomiskt oacceptabel, används ett elektriskt styrsystem. Om företaget har ett nätverk av tryckluft (med ett tryck på 0,3 till 0,6 MPa), eller för brandsäkerhetsändamål, används ett pneumatiskt styrsystem.

Principen för automatisk lufttemperaturreglering består i att blanda återcirkulerande luft och uteluft, samt att ändra luftvärmarnas driftlägen. Dessa metoder kan användas tillsammans eller separat. Samtidigt uppnås, tack vare regleringen i klimatsystemet, erforderlig temperatur, tryck och relativ luftfuktighet.

Ett automatiserat ventilationssystem för strömförsörjning kännetecknas av att mäta temperaturen på luften i rummet (efter fläkten) och temperaturen på varmvattnet före och efter värmaren. Samtidigt, tack vare termostaten, som automatiskt verkar på reglerventilen för varmvatten, ändras rumstemperaturen i önskad riktning.

Systemet har två temperaturgivare vars funktion är att skydda luftvärmaren från att frysa. Den första sensorn övervakar temperaturen på kylvätskan efter värmaren (i returröret), den andra - lufttemperaturen mellan värmaren och filtret.

Om den första sensorn under drift av ventilationsaggregatet upptäcker en minskning av kylvätskans temperatur till +20 - + 25 ° C, stängs fläkten automatiskt av och styrventilen kommer att vara helt öppen för att tillföra kylvätskan till värmaren för uppvärmning.

Om inloppsluftens temperatur är mer än 0 ° C, är frysningen av luftvärmaren naturligtvis omöjlig, och det finns inget behov av att stänga av fläkten, det finns inget behov av att öppna varmvattenventilen, — andra sensorn kommer att stänga av frostskyddsmodulen på luftvärmaren.

Lämna fläkten avstängd på natten och värmaren måste skyddas från frysning, då kommer den andra sensorn (framför värmaren), som fixerar temperaturen under + 3 ° C, att öppna ventilen för tillförsel av varmvatten. När värmaren värms upp stängs ventilen.

Således realiseras den automatiska tvålägesregleringen av lufttemperaturen framför värmaren när fläkten stängs av. När systemet startas förvärms värmaren innan fläkten slås på. När fläkten slås på öppnas spjället.

Ett av de två systemen kan användas för att värma luften. I det första schemat, installerat i flödet av uppvärmd luft, slår termostaten, när lufttemperaturen avviker från den inställda nivån, på motorventilen, som reglerar tillförseln av kylvätska till värmaren (det rekommenderas att använda den om kylvätska är vatten). Vatten kommer in i värmaren i proportion till ventilens läge ovanför sätet i höjdled.

När ånga används som värmebärare kommer dess tillförsel inte att vara proportionell och då är den andra styrmetoden lämplig. I en ångvänlig krets styr termostaten en servomotor ansluten till trottelventiler som justerar förhållandet mellan bypassluft och luft som strömmar direkt genom värmaren.

Befuktning av luften i munstyckskammaren styrs av en av två metoder baserade på adiabatisk mättnad. Förhållandet? R är direkt relaterad till bevattningskoefficienten p och genom att ändra p ändrar vi ? P.Fuktighetsregulatorn styr en motorventil monterad på pumpens utloppssida som tillför vatten till munstyckena från kammaröppningen. Men det finns ett andra sätt.

Det andra sättet är att genom att ändra temperaturen på luften som passerar genom värmaren kan du ändra luftfuktigheten samtidigt som den lämnas intakt? och p. Helt enkelt reglerar fuktighetsregulatorn i detta fall tillförseln av värmebäraren till värmaren.

Följande process används för att kyla luften. Luften som transporteras genom kanalen kommer in i munstyckskammaren, där den måste kylas genom att spruta kallt vatten. Strypventilernas läge ändras så att en del av luftflödet förbikopplas och en del finns i munstyckskammaren. Temperaturen i bypasskanalen ändras inte.

Efter att en del av flödet passerat genom munstyckskammaren, kombineras de separerade flödena igen, blandas, och som ett resultat blir lufttemperaturen den korrekta enligt förhållandena i rummet. Andelen luft som passerar genom munstyckskammaren eller bypass är justerbar och kan gå upp till 100 % — allt flöde genom kammaren eller allt flöde genom bypass.

Vilket system att välja - proportionellt eller tvåläges? Beroende på förhållandet mellan produktionen av regleringsmedlet och volymen av dess förbrukning. Om agentens produktion är mycket större än konsumtionskapaciteten är proportionalitetssystemet bättre, annars tvåpositionssystemet.

När ett beslut fattas om att bygga ett fuktkontrollsystem i rummet bestäms mängden vattenånga som luften i rummet kommer att kunna ta emot.

Temperaturen i rummet påverkas av de inre ytorna i det, och för enkelhetens skull kommer vi att anta att de saker som finns i rummet inte påverkar lufttemperaturen.

Det är allmänt känt att ytor skiljer sig i temperatur från luft, och eftersom de är stora är den termiska effekten alltid sådan att luftens temperatur blir överensstämmande med ytans temperatur, och en förändring i luftens temperatur indikerar en ändrad temperatur på ytan.