Typer av elektriska nätverk

Kraftnät är utformade för att överföra kraft från kraftkällor till konsumenter och för att ansluta kraftverk och sammankopplingar av kraftsystem. Elnätet omfattar både kraftledningar och transformator- och distributionsstationer.

Elektriska nät är uppdelade enligt ett antal egenskaper:

• av flödets natur,

• med spänning,

• genom konfiguration,

• enligt överenskommelse

• efter serviceområde.

Genom strömmens natur skiljer den mellan likströms- och växelströmsnätverk. Produktion, överföring och distribution av el i vårt land utförs med trefas växelström med en frekvens på 50 Hz. De flesta användare arbetar för växelström… Därför är den huvudsakliga typen av elektriska nätverk trefasiga växelströmsnät.

Likströmsnät och därmed likströmsnät används endast i specialinstallationer. Mycket högspänningslikström används för att överföra betydande effekt över långa avstånd. Till exempel i artikeln "Sändningsledningar för likström" beskriver en luftledning för en spänning på 1500 kV med en genomströmning på upp till 6000 MW.

Efter spänning delas elektriska nät, liksom alla elektriska installationer, in i nät med en spänning upp till 1000 V och nät med en spänning över 1000 V, eller konventionellt i låg- och högspänningsnät.

Se även - Nominella spänningar för elektriska nätverk och deras användningsområden

Genom konfiguration delas elektriska nätverk in i öppna (radiella) och slutna. Jag kallar ett öppet nät för ett nät där elkonsumenter bara får ström från ena sidan.

Ett slutet nät kallas nät där elkonsumenter kan ta emot energi från minst två sidor.

Efter överenskommelse delas elnäten in i leverans och distribution. Distributionsnät används för att direkt försörja elektriska mottagare: elmotorer, transformatorer etc.

Matarnät används för att överföra el till distributionsstationer (RP) från vilka distributionsnäten matas. I vissa nät är det svårt att tydligt definiera leverans- och distributionsnätet.

Efter serviceområde skiljer den mellan lokala och regionala kraftöverföringsnät. Lokala kraftöverföringsnät kallas vanligtvis nät med en spänning på upp till 35 kV inklusive, som förser elkonsumenter inom en radie av högst 15-30 km med överförd effekt på en enkretsledning upp till 10-15 MVA (industriell, stadsnät, landsbygdsnätverk).

Regionala kraftöverföringsnät är nät med en spänning på 35-110 kV och mer, bestående av kraftledningar som förbinder enskilda kraftverk för parallelldrift och försörjer regionala transformatorstationer.

Under de första åren av utvecklingen av kraftförsörjning i stora områden byggdes högspänningsledningar (110 och 220 kV) för transitöverföring av elektrisk kraft från regionala stationer till stora konsumenter. Sådana överföringar består av transformatorer för steg upp och ned och luftledningar eller kabelledningar som förbinder dem.

Dessa strukturer kallades kraftledningar. För närvarande fungerar de till största delen inte separat, utan är sammankopplade och bildar högspänningsnät. Separata kraftledningar byggs endast för högre spänning.

Ett exempel på ett elsystemschema:

Från ett kraftfullt vattenkraftverk El överförs genom en upptrappningsstation och en 220 kV kraftledning med en längd på upp till 300 km och en nedtrappningsstation till 110 kV stadsdelsnätet. Detta nätverk matas också av en 110 kV kraftledning upp till 150 km lång och en växande transformatorstation från det regionala termiska kondenskraftverket.

Inom 110 kV ringdistriktsnätet finns nedtrappningsstationer som betjänar ett stort industriområde, i vars centrum finns ett värmekraftverk som drivs med importerat bränsle och levererar el och värme till konsumenter i industriområdet nära station.

För kommunikation med det regionala ringnätet på 110 kV, nämligen för utmatning och mottagning av elektricitet i olika driftsätt av värmekraftverket, har det senare en transformatorstation på 110 kV. Lokala nät på 6 kV matas från det regionala nätet 110 kV genom en 35 kV step-down transformatorstation för kraftöverföring och 35/6 kV step down transformatorstationer.

Den nedre delen av diagrammet visar ett relativt litet lokalt kraftverk kopplat till systemet med ett 6 kV distributionsnät direkt från stationsbussarna (höger) och ett 6 kV matningsnät (vänster). 6 kV nedtrappningstransformatorer matar 380/220 V distributionsnät.

Se även om detta ämne - Hur el flödar från kraftverksgeneratorer till nätet